BAJS

Vad mobbad jag känner mig. Kollade på gamla bilder och fan vad ja saknar den tiden. Då man faktist hade vänner och då man faktist gjorde saker. Allt känns så meningslöst tråkigt. Känns bara som man sitter och glor bort tiden. Det känns som om man har glömt bort hur man umgås med folk. Jag vill vara med människor. Jag vill träffa nytt folk, jag vill umgås. Hur svårt kan det va egentligen? Eller är man alldeles för tråkig för folk? Undviker folk en? Vad är det för fel man gör? Eller är de bara så. Händer de alla? Seriöst, jag har fan ingen aning. Är de meningen att man ska byta vänner efter varje år som kommer och bara ha några få som stannar kvar? Jag skulle väl hälst ha kvar mina vänner, även om jag inte skulle komma så bra överens med alla så vill man ju ändå ha vänner. För det är väl nått man tycker om med dom? Finns en jag saknar väldigt mycket iaf. Fast är nog ganska säker på att vi aldrig mera kommer att umgås men fan vad jag saknar henne. Aja, sånt är livet.